2 AM.
Lita på mig. Lita på mig. Lita på mig. Lita på mig. Lita på mig. Lita på mig. Lita på mig. Lita på mig. Lita på mig.
Jag har ju sagt att jag slutat. Jag sagt att jag aldrig ska göra om det. Du vet att jag aldrig skulle riskera att förlora er två.
Lita på mig.
Jag vill inget hellre. Men hur fan gör jag? För första gången på väldigt väldigt länge sänkte jag garden, släppte in dig, trodde jag var hemma. Jag konfronterade dig, och du förnekade. Du ljög för mig. Du svek mig. Och jag vet inte om jag kan förlåta dig.
Hur litar man på någon igen, när deras ord inte betytt ett jävla skit?
